Hönsmamma
Vi var på 4h gården idag. Jag har några gånger tidigare fått höra att jag har så fina pojkar och idag frågade en mamma mig om de brukar lyssna på mig när vi är iväg. Jag kunde helt ärligt svara Ja på den frågan. Ja, de brukar lyssna och respektera det vi säger, frågar innan de springer iväg någonstans och dubbelkollar med oss om det är ok innan de gör något. De är helt underbara när vi är iväg och tar hand om varandra. Kärleken emellan dem syns så tydligt och jag blir alldeles varm i hjärtat. Visst har motsatsen hänt och hemma blir det en hel del syskonbråk...
Men idag har jag sett alldeles för många föräldrar som gnällt och härjat på sina barn, barn som trillat ner på klätterställningar utan att någon förälder kommit fram och frågat hur det har gått... Det gör så ont i mitt hjärta. För vems skull gör man dessa utflykter?? Det kan ju knappast va för barnen som gång på gång blir nedtryckta och kränkta av de personer som ska ge trygghet, stöd och lyfta dem...
Ja jag kanske är en Överbeskyddande hönsmamma men att kränka mina barn inför andra skulle aldrig falla mig in! Självklart tillrättavisar jag mina barn om de gör fel men på ett lugnt, vägledande sätt. Kanske är det min överbeskyddande närvaro som bidragit till så fina pojkar, kanske beror det på något annat.
Jag är otroligt stolt över mina fina och omtänksamma pojkar <3
Jag älskar Er högre än Himmeln <3 <3